Om våndan att vara eller icke vara strategiskt förberedd

Camilla Skiöld Barn- och ungdomskulturchef Arvidsjaur

2011 10 28: Snabbt for jag iväg till Stockholm och ungdomsstyrelsens andra, men min första, nätverksträff gällande ungdomspolitik. Lite väl snabbt… eftersom jag oproffsigt nog inte hade läst in mig på ämnet ”hur jobbar Arvidsjaurs kommun med ungdomspolitik sett ur ett strategiskt plan?”.

Bara att definiera begreppet ”ungdomspolitik” är komplicerat! Vilket ord! Och hur länge räknas man egentligen som ungdom? Till 18? Till 24? Till 30? Ja, det tycks variera. Hur jobbar man med ungdomsinflytande och delaktighet utan att klumpa ihop alla ungdomar eller ska man hellre prata om medborgarinflytande?

Ja, vad man än kommer fram till är det viktigt att det blir verkstad av alla vackra skrivna ord. Men det tycks samtidigt vara så att utan struktur blir det heller ingen verkstad.

Många kommuner inspirerade med sina goda exempel, men jag inser också att implementering är komplicerat. Lätt hamnar frågan på Kulturförvaltningens bord istället för att få samma genomslagskraft i allt beslutsfattande som till exempel Agenda 21 har fått.

Sundsvall, Umeå och Härnösand verkar ha kommit långt! Umeå har två ungdomssamordnare som väljs på två år. Där får ungdomarna vara med att sätta agendan. Jag tror en inspirationsresa till Umeå vore på sin plats för Arvidsjaurs kommun! Vi har varken ungdomsråd eller ungdomsombud. Vi har medverkande ungdomar och ibland delaktiga. Men har de reellt inflytande? – Antagligen inte!

En kväll i Stockholm blir så mycket trevligare i kulturens anda: Först ”Cirkus Orion”, en kärleksfull berättelse med akrobater, hästar och hundar och sedan en fantastiskt god kolgrillad oxfilé med ett glas Simonsig – röd Cabernet Sauvignon från Sydafrika – på Mäster Anders. Ah!

 Cirkus Orion